Siirry suoraan sisältöön
menu
Blogg

Grannar kan rädda liv – så här kan du hjälpa ett barn som är i fara

Vad ska man göra då man hör att grälet bakom väggen blossar upp - då man hör att föräldrarna strider och kan ana att ett barn tar skada? När ska man som granne ingripa och hur ska man gå till väga?

Text:
Pia Sundell
Grannar kan rädda liv – så här kan du hjälpa ett barn som är i fara -artikelms bild

Enligt den nyaste rapporten från Statistikcentralen var 21,3 procent av offren för våld i nära relationer minderåriga. Men statistiken berättar inte hela sanningen. En stor del av våld i nära relationer registreras aldrig, eftersom det sker i hem bakom stängda dörrar. Många av de utsatta döljer sina erfarenheter på grund av rädsla och skam.

När ska man som granne agera?

Alla offer har inte ett vittne utanför familjen, men flera av de utsatta har en granne.

Vad ska man göra då man hör att grälet bakom väggen blossar upp? Då man hör att föräldrarna strider och kan ana att ett barn tar skada? När ska man ingripa och hur ska man då gå till väga?

I Sverige verkar den ideella föreningen Huskurage som har som mål att förebygga och förhindra våld i nära relation genom att uppmana grannar att ingripa och agera.

Grundarna bakom Huskurage, Nina och Peter Rung, skriver att både forskning och praktisk erfarenhet visar att utsatta gör motstånd i förhållande till hur mycket hjälp de förväntar sig få från sin omgivning.

Här är de enkla stegen för att hjälpa en utsatt granne:

  • Ring på dörren och fråga hur det står till.
  • Vid behov, ta hjälp av ytterligare en granne eller en annan vuxen.
  • Ring polisen (vid akuta situationer kontaktas alltid polisen först).

Vi vuxna ska skydda barnen

Barnet på andra sidan väggen har rätt till en trygg barndom.

FN:s konvention om barnets rättigheter, eller Barnkonventionen som den ofta kallas, kom till år 1989 för att trygga barnets särskilda behov och intressen. Finland har förbundit sig till att följa Barnkonventionen och det betyder varje barn i vårt land har rätt till skydd, alla dagar om året.

Vad betyder det? Att barn ska skyddas mot alla former av våld, försummelse och utnyttjande som kan skada hälsan och utvecklingen. Fysiskt, men också psykiskt våld är olagligt, en vuxen får inte skrämma eller hota ett barn, kränka eller förlöjliga barnet. Alla barn ska få växa upp och utvecklas i sin egen takt. Ett barn som utsatts för utnyttjande, ska få hjälp i att rehabiliteras.

Föräldrarna eller barnets vårdnadshavare bär huvudansvaret för barnet. Det är ändå viktigt att minnas att konventionen inte endast gäller föräldrar – alla vuxna i ett barns omgivning behövs för en trygg barndom. Barnets rättigheter är nämligen våra vuxnas skyldigheter.

Alla vuxna bär ansvaret över att barnens rättigheter respekteras och följs. Varje barn har rätt att skyddas.

Barnkonventionen förpliktar oss alla vuxna: släktingar, lärare, socialarbetare, beslutsfattare och grannar. Som granne ska man inte agera som domare eller poliser, men visa omsorg. Som vuxna har vi alltid en skyldighet att ingripa om vi misstänker att ett barn far illa.

Ring på dörren och fråga hur det står till.


Bloggen är publicerad för första gången i samband med Finlands nationella våldsobservatoriums kampanj år 2019.

Ljus inte våld - kampanjen -bild

Ljus inte våld - kampanjen

Barnavårdsföreningen bär år 2021 ordförandeskapet i nätverket Finlands nationella våldsobservatorium. Nätverket ordnar den årligen återkommande kampanjen Ljus inte våld. Kampanjen kulminerar i ett webinarium 25.11 under den Internationella dagen mot våld mot kvinnor.

Besök Ljus inte våld kampanjens webbplats (på finska)
Vi jobbar för barnets rättigheter -bild

Vi jobbar för barnets rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter är rättesnöret för Barnavårdsföreningens verksamhet. Vi jobbar för att barnets rättigheter respekteras – alla dagar om året.

Läs mer om barnets rättigheter
Pia Sundell

Skribent

Pia Sundell

Pia jobbar som verksamhetsledare och försvarar aktivt barnets rättigheter i samhället. Följ Pia på Twitter.

+358405019105
Tillbaka upp