Rätten till svenskspråkig service bör tryggas – också efter vårdreformen

19.09.2016 kl. 15:05
För att kunna garantera svenskspråkig service även i framtiden behövs politisk vilja. Den viljan verkar nu helt saknas, skriver vår verksamhetsledare Pia-Lisa Sundell i vår blogg.

 

Planeringen av social- och hälsovårdsreformen går vidare. Många frågor är öppna och oron för hur servicen i framtiden ska kunna garanteras är stor. Inte minst då det gäller svenskspråkig service.

Hur kan vi garantera att klienter får service på sitt modersmål? Vem ska vårda din dementa svenskspråkiga mor? Vem ska ge talterapi till grannens svenskspråkiga barn? Vem ska erbjuda vård och skola till våra omhändertagna svenskspråkiga unga som behöver bo på skolhem? 

Tredje sektorn har många gånger fungerat som ett bra komplement till den offentliga sektorn. Dels har vi kunnat erbjuda lite annan typ av service, dels har vi kunnat hjälpa till när det kommer till språkaspekten.

När den offentliga sektorn inte alla gånger själv kunnat leva upp till kraven om att erbjuda svensk service är det bra att det funnits svenska aktörer, bland annat allmännyttiga föreningar, som man kunnat anlita till exempel genom köpavtal. Svenskspråkiga särlösningar har varit ändamålsenliga.

Ska socialvård vara business?

Men hur ska det bli efter social- och hälsovårdsreformen? Jag är väldigt bekymrad över hur den kommer att påverka allmännyttiga föreningars möjligheter att producera service i framtiden.  Ännu större oro känner jag för hur svenskspråkig service ska kunna garanteras. Kommer allmännyttiga små- och medelstora föreningar att kunna producera service? Jag frågar mej om det verkligen är den här vägen vi vill ta i vårt land. En väg där människors hjälpande ska vara lönande affärsverksamhet = ”business”?

För att kunna garantera svenskspråkig service även i framtiden behövs politisk vilja. Den viljan verkar nu helt saknas.  Dagens diskussionsklimat stöder inte svenskspråkiga särlösningar. Det verkar också saknas en djupare förståelse för behovet av svensk service.

Faktum är att svenskspråkiga har en grundlagsenlig rätt till vård på sitt modersmål. Det är en viktig kvalitetsfaktor. Men klientunderlaget är krävande – de svenskspråkiga är relativt få och utspridda – vilket medför stora utmaningar för serviceproducenter, i synnerhet när det kommer till service för de mest utsatta grupperna så som missbrukare och omhändertagna barn.

Vem ska ta den ekonomiska risken?

En allmännyttig förening kommer att ha stora svårigheter att producera service på svenska i framtiden. Ur ett ekonomiskt perspektiv är det ytterst utmanande att få verksamheten att inte gå på förlust.

Dagens melodi är att serviceproduktion måste upphandlas. Bra så, men de ramavtal som görs upp efter den kommunala upphandlingen garanterar inte ett enda köp av service, trots att avtalen förpliktigar till en viss beredskap vilket medför fortlöpande kostnader för utrymmen och personal. Det betyder i praktiken att det är serviceproducenten som står för den ekonomiska risken. En allmännyttig förening har inte möjligheter att ta den risken.

Så frågan lyder, vem kommer i framtiden att kunna erbjuda service på svenska?

Blogginlägget har tidigare publicerats i Finlands social och hälsa SOSTEs blogg.

 

Pia Sundell
Pia Sundell
Verksamhetsledare | Toiminnanjohtaja
+358405019105
Pia leder det operativa arbetet på Barnavårdsföreningen. Hon är också bl.a. vice ordförande för Centralförbundet för Barnskydd | Pia johtaa BF:n operatiivista työtä. Hän on myös mm. Lastensuojelun Keskusliiton varapuheenjohtaja.

Socialvården glöms bort

Social- och hälsovårdsreformen utvecklas till att endast vara en hälsovårdsreform.Läs mera »

Ge barnen din röst

I kommunalvalet 9.4.2017 tar vi tillsammans steget mot framtidens barnvänliga kommun – i Finlands alla kommuner!Läs mera »

Barnkonventionen gäller alla barn

Idag på Barnkonventionens dag 20.11 flaggar vi för barns rättigheter och ett inkluderande Finland som bär sitt internationella och medmänskliga ansvar.Läs mera »

Alkoholilaissa on huomioitava erityisesti lapset ja nuoret

Vastuullisuus tulee näkyä selkeästi uudessa alkoholilaissa, vaativat lasten hyväksi työtä tekevät järjestöt yhteisessä kannanotossaan. Läs mera »

För barn är föräldrars skilsmässa svår också utan gräl

Rådgivning, där konkreta problem som rör separationen behandlas, borde vara normal praxis då föräldrar skiljer sig. Också barnen behöver stöd i samband med skilsmässa, skriver vi med en rad samarbetsorganisationer i ett pressmeddelande.Läs mera »