Blogg

3 tips för dig som har barn i trotsåldern

Åldern 1,5–4 år är en intensiv period i barnets utveckling. Har du märkt att barnets nya favoritord är ”NEJ!”? Grattis! Det betyder att ditt barn utvecklas normalt och har börjat märka att hen är en enskild individ med en egen vilja, skriver vår expert i sin bloggtext.

Text:

Sonja Lindén

Publicerad: 26.01.2024

Bild: Shutterstock

I den så kallade trotsåldern övar sig barnet på många nya färdigheter. Det händer en enorm utveckling hjärnan och regleringen av känslorna utvecklas nu på allvar. Ditt barns förmåga att handskas med sin vilja är inte ännu utvecklad och vardagen med ett barn i trotsåldern kan ibland kännas hopplös. Hur ska man ta sig till väga då barnet till exempel slänger sig raklång i matbutiken?

Här kommer tre tips för dig med ett barn i trotsåldern:

1. Öva dig på att benämna barnets känslor

Ge ord åt ditt barns känslor, beskriv känslorna när du ser dem. Kom ihåg att ge ord åt alla känslor: både de positiva och trevliga känslorna som glad, ivrig och stolt, samt de mer jobbiga känslorna som arg, ledsen och besviken.
I trotsåldern börjar barnet öva sig på att känna igen sina känslor och hantera dem. Förutom att lära känna igen sin känsla behöver barnet också lära sig att acceptera den. Den här utvecklingen är avgörande för att barnet ska lära sig att fungera tillsammans med andra.

2. Behåll ditt lugn då barnets känslor svämmar över

Att barn får någon form av känsloutbrott är mer en regel än ett undantag. Det här är en naturlig del av barnets utveckling. Barnet övar på att reglera sig själv och sina känslor. Under ett utbrott är det inte ovanligt att barnet skriker, slår, sparkar och knuffas.
Mitt bästa tips är att sträva efter att skydda barnet och försöka skapa en lugn atmosfär. Gå inte in i en maktkamp med barnet där och då. Det är lättare sagt än gjort – men försök behålla ditt lugn. Att resonera med ett barn som har ett utbrott lyckas sällan. Det du kan göra är att säga att du finns till för barnet och att du hjälper barnet då hen är redo.
Alla barn är olika och får hjälp av olika saker. Någon lugnar sig då föräldern ger en kram, medan ett annat barn kan triggas av närhet. Föräldern kan instinktivt greppa tag i barnet och försöka skapa ögonkontakt, men min erfarenhet visar att flera barn blir upprörda av detta. Undvik att kritisera barnet genom att säga ”du är omöjlig” eller ”du skämmer ut mig”. Vår kritik skapar förutom ilskan också skam hos barnet och då det blir ännu svårare för barnet att varva ner.
Då barnets känslor svämmar över kan det vara bra att undvika att tala om det som satte i gång utbrottet. Vänta hellre på en lugn stund, om du känner att det är något ni behöver diskutera. Överväg ändå situationen – är det verkligen nödvändigt att fundera över vad som gick fel?

3. Var en trygg vägledare

Vänd på steken – barnets trotsålder är en ypperlig tid för dig att öva på att vara förälder.
Att veta när du skall vara tydlig och rak eller när du skall justera kraven är något som de flesta föräldrar upplever som utmanande. Barnets trotsålder är en ypperlig tid för dig att öva på att vara förälder - en bra och trygg vägledare. Den kunskapen behöver du när barnet växer.
Vägledning kan i flera situationer betyda att vi går emot barnets vilja. Om barnet protesterar mot till exempel kvällsrutinerna, ta då i rodret och håll fast vid det ni kommit överens om. Som förälder kan du sätta ord på barnets känslor och sedan utföra till exempel tandborstningen och byta om till pyjamas.
Barn behöver vägledning och ska inte behöva bestämma allt själv. Att till varje pris försöka undvika utbrott är inte heller att rekommendera med tanke på barnets utveckling. Barnet behöver öva på sin känsloreglering och därför ska vi undvika att bygga upp vår vardag så, att vi följer barnets vilja i alla situationer.
Vägledningen är en utmanande uppgift i föräldraskapet och kräver övning. Att vägleda ditt barn är lika viktigt som att visa omsorg och vara lyhörd. Hitta balansen mellan att lyssna på barnet och hålla fast vid de viktiga sakerna i vardagen. Tänk på att en auktoritär stil som kräver total lydnad av barnet kan sänka barnets självförtroende. Tänk över dina egna krav på barnet – är de rimliga?
Om du inte har krafter att vägleda barnet, fundera över om du kanske behöva mera stöd i vardagen? Då vi är utvilade har vi också krafter att vara en trygg vägledare också då barnets vilja går emot vår egen. Övning ger färdighet och de flesta föräldrar hittar en bra balans i att vägleda barnet med tiden.

Ämnen gällande artikeln