En pappas erfarenheter om att berätta för barnen om en skilsmässa

I mitt arbete blir jag kontaktad av föräldrar som ska skilja sig eller funderar på separation. För en tid sedan förde jag ett samtal med en flerbarnspappa som skulle berätta om beslutet för barnen. Nu vill jag dela med mig av vår diskussion, samt pappans upplevelser om att planera diskussionen i förväg och sedan berätta. I hopp om att göra samtalet lite lättare för andra som går står inför samma diskussion med sitt barn.

När berätta för barnet att vi kommer att skilja oss?

Frågan när man ska berätta om en separation för barnet är inte lätt. En sak att tänka på är att separationen är en stor sak, som kan väcka starka känslor hos barnet. Det är bra att fundera på när man ska berätta för barnet, eftersom det kan bli starka minnen som kopplas till en viss tidpunkt.

Pappan som jag diskuterade saken med, funderade kring samma sak:

I dag ertappade jag min partner med att vara otrogen, igen. Jag har slutligen begärt om skilsmässa. Ska vi berätta innan eller efter jul? Det kommer ju läggas en skugga över den annars så festliga julaftonen.

I det här fallet, kan det vara bättre för pappan att berätta för barnen efter julafton. Men det beror också på föräldrarna och hur de har det. Upplever barnen föräldrarnas beteende som annorlunda? Det kan också kasta en skugga över julen och göra barnen oroliga för vad som är på gång.

Mitt tips är att välja en tidpunkt, då det finns tid och utrymme att möta barnets känslor och eventuella frågor.

En gemensam plan gör det lättare att berätta

Att planera sina ord innan beskedet gör den svåra situation tryggare och lugnare för barnet, men också för föräldrarna. Pappan jag pratade med funderade på sina känslor kring detta. Så här berättar han om att förklara orsaken bakom skilsmässan för sina barn:

Så var det klart. Planen lades gemensamt under dagen mellan mig och barnens mamma över e-post. Vi ville säga ungefär samma sak, men inte att det skulle låta repeterat. Spåret vi valde var att kärleken som man behöver känna som man och hustru tagit slut.

Det känns för jäkligt att behöva ljuga för sina barn om orsaken, men jag förstår att det är för att inte utmana barnens relationer med vare sig sin mamma eller sin pappa. Att inte skapa en vattendelare som gör att de måste ”välja sida”.

Mitt tips är att fundera ut ett gemensamt budskap. Jag vill råda om att undvika att göra den andra föräldern till syndabock eller prata illa om varandra. Oberoende av situationen mellan er vuxna är ni föräldrar fortfarande lika viktiga och betydelsefulla för ert barn.

Beskedet till barnet kan man bara ge en gång

Det går inte att spola tillbaka och göra om. Beskedet till barnet kan man bara ge en gång.

Pappan beskriver hur han höll band på många känslor då han berättade om beslutet för sina barn:

En del av mig ville bara skrika ut att den enda anledningen till att vi gör er ledsna, är att er mamma träffat en annan man och väljer bort oss som familj. Men i det korta perspektivet tror jag inte vi borde gjort så mycket annorlunda. Vi var väl förberedda och hade läst på om fällor och rekommendationer i hur man bör göra.

Otrohet väcker ofta starka känslor som också kan påverka hur vi kommunicerar med barn. Trots att man som förälder bär starka känslor inom sig är det viktigt att hitta ett tryggt sätt att kommunicera om situationen för sitt barn.

Berätta till alla barnen samtidigt och berätta tillsammans

Den allra bästa lösningen med tanke på barnet, är att ni föräldrar berättar tillsammans om separationen för barnet. Har ni flera barn, berätta till alla barn samtidigt. Då behöver inte ett barn ensam bära på en hemlighet.

Vi var inledningsvis väldigt tydliga med att vi båda älskade dem och underströk att det tråkiga vi nu skulle berätta, bara hade med oss att göra, men att det tyvärr också skulle påverka dem på ett negativt sätt.

Det är också viktigt för barnet att få höra, att separationen inte har något med barnet att göra. Det är väldigt vanligt att barn tar på sig skulden för föräldrarnas separation. Påminn om att separationen aldrig är barnets fel, utan något som händer mellan vuxna.

Berätta vad som kommer att hända

Vi lade ner mycket tid på att förklara allt vi visste om framtiden. Planen för huset, att mamma flyttar. Praktiska, vardagliga rutiner och händelser. Vi var tydliga med att det nu kommer bli så här och att vi ska skapa nya rutiner och nya sätt att vara; i vår vardag.

Precis som pappan berättar, är det bra att förklara vad som kommer att hända – då blir fortsättningen tydligare och tryggare för barnet.

Barn tänker ofta väldigt praktiskt: Måste jag flytta? Får jag ett eget rum? Kommer jag att gå i en ny skola? Kan jag träffa mina kompisar? Var ska hunden bo? Försök besvara alla frågor.

Barn känner av stämningar och kan känna av vad som är på gång

Barn kan reagera väldigt olika på beskedet.

Vår femtonåring var lite mer införstådd på känsloläget än vi trodde. Han visste såklart att något var på tok och verkade inte förvånad när vi berättade att vi skulle separera. Han blev berörd såklart men tog det stillsamt.

Det är inte alls ovanligt att barnet har förstått mer än man själv tror. Barn känner av stämningar och kan läsa sina föräldrar på ett sätt som många vuxna inte vet eller tänker på, precis som pappan här ovanför beskriver.

Barn reagerar också väldigt olika: en del är lugna, andra kan bli arga eller ledsna. En del vill vara nära och andra vill kanske vara för sig själv en stund.

Gör någonting tillsammans efteråt

Jag samlade barnen för en film med lite snacks, lite läsk och lite samtal; men mest närhet. Det var fint och varmt och kan rekommenderas. En aktivitet alltså, inte nödvändigtvis en film.

Aktiviteter efteråt är viktiga för att inte lämna barnet ensam med det stora beskedet. En del barn vill kanske helst gå in på sitt rum, men jag brukar tipsa föräldrar att det är viktigt att erbjuda möjligheten att göra något tillsammans. Min erfarenhet är att många barn gärna gör något som känns tryggt och bekant efteråt.

Det viktigaste för barnet är hur föräldrarna hanterar separationen

Ingen förälder vill knappast berätta för sitt barn om en skilsmässa eller separation. Men det lönar sig inte heller att dra ut på beskedet, processen är jobbig för alla inblandade.

Separationen skadar inte barnet, utan det avgörande är hur separationen hanteras och bearbetas av er föräldrar. Även om det är tungt till en början finns det bra förutsättningar att gå vidare, skapa nytt och kanske uppleva bättre saker än tidigare. Med tiden hittar ni lösningar och system som passar just er familj.