Att gå igenom en skilsmässa är en av de största kriser en förälder kan möta. Få kriser medför så många förändringar på en och samma gång som en separation gör. Förändringarna berör både föräldrarna och barnet och kan orsaka känslostormar hos alla inblandade.
Som förälder kan du känna frustration då du försöker samarbeta med din ex-partner, då hen i stället för att komma emot sätter sig på tvären.
Mitt i denna livskris ska föräldrarna försöka få den nya vardagen att fungera. Om du och din ex-partner kommer överens och kan stötta varandra blir anpassningen lättare för alla i familjen. Men i mitt arbete som sakkunnig på Barnavårdsföreningen har jag märkt, att det inte alltid går så enkelt.
Många känslor kan komma till ytan – de är okej
Som förälder kan du känna frustration då du försöker samarbeta med din ex-partner, då hen i stället för att komma emot sätter sig på tvären. Det kan också kännas som att du inte längre känner igen personen du tidigare delade ditt liv med. När förväntningarna inte uppfylls är det fullständigt okej att känna besvikelse.
Ibland kan bristerna i samarbetet efter en separation också leda till känslor som oro och till och med rädsla. Du och din ex-partner kanske inte kommunicerar alls, eller väldigt fåordigt, och inte alls om de ämnen du skulle önska. Då kan det vara svårt att veta hur barnet har det under de dagar hen inte är med dig.
Du kan också känna rädsla. Att byta mellan två hem är jobbigt och känslosamt för barnet, men avspeglar sällan hur barnet har det hos den andra föräldern. Försök lita på att den andra föräldern gör sitt bästa och tänk på de goda sidor du iakttagit i den andras föräldraskap tidigare.
Om det var du som fattade beslutet att lämna förhållandet kan det också hända att du känner skuld gentemot barnet och den andra föräldern. Skuldkänslor kan både underlätta, och försvåra samarbetet er emellan. Underlätta, eftersom du känner empati och vill förstå hur din ex-partner och barnet påverkas av situationen. Det innebär kanske att du är beredd att vara tillmötesgående och flexibel i samarbetet.
Skuldkänslorna kan bli ett hinder om de leder till att du till exempel försöker skydda ditt barn ytterligare från svåra känslor och upplevelser. Detta kan i sin tur påverka ditt samarbete med barnets andra förälder. Om skuldkänslorna styr dina beslut kan du ha svårt att formulera för dig själv och andra vad dina principer bygger på. Känner du skuldkänslor kan det bli svårt att fatta viktiga beslut kring barnets ärenden på ett neutralt sätt.
Kommunikationen – hur få den att fungera just nu?
Kommunikationen mellan er har en avgörande roll för hur ert samarbete fungerar. Det är allra svårast att kommunicera i början, direkt efter separationen. Ni båda är mitt i en kris och försöker hitta nytt fotfäste i tillvaron.
Det kan kännas som att allt den andra föräldern säger eller gör väcker starka känslor hos dig, vare sig det handlar om barnet eller nåt annat. Känslorna som uppstår gör det svårt och ibland omöjligt att fatta viktiga beslut som berör separationen och barnet.
Du hade kanske hoppats på att ni skulle kunna kommunicera, ses och lyckas hålla er neutrala inför barnet. Då ni båda är mitt inne i er egen skilsmässoprocess är det inte ovanligt att ni triggas av varandras ord eller blotta närvaro. En neutral relation kan ändå vara möjlig då tid passerat och ni kommit över den värsta krisen.
Ibland kan en separation leda till att kommunikationen inte överhuvudtaget existerar. Detta är inte alls så ovanligt och kan tillfälligt till och med vara en bra lösning. Då kan det hända att ni behöver distans till varandra. Det kan hjälpa att minimera kontakten och kommunicera enbart om det absolut nödvändiga.
Ställ er frågan: ”Hurudan kommunikation klara vi av just nu?”. Fundera på vilken kanal för kommunikation som passar bäst, vad ni ska kommunicera om, hur ni kommunicerar, hur ofta? Tänk också på att ta hänsyn till bådas behov och känslor just nu.