Sociala medier-pjäsen “Prank” balanserar humor med mörker

Kan en teaterpjäs som tangerar teman som osanna nyheter, deepfejk-videor och generationsklyftor förändra hur vi fungerar som människor på sociala medier?

Den här föreställningen visar att det går. Särskilt om de som ser pjäsen aktivt diskuterar pjäsens innehåll både före och efteråt.

Så vad handlar det om?

Vi talar om pjäsen Prank som skrivits av den svenska dramatikern Manda Stenström på initiativ av Nylands Svenska Ungdomsförbund. Pjäsen hade urpremiär på Bygdehemmet i Helsingfors i början av februari. Nu ska skådespelarduon Anja Bargum och Åsa Wallenius turnera med Prank i finlandssvenska skolor.

Att verkligen se varandra och att vårda våra mänskliga relationer är centrala teman i denna digitala saga. Det hela rullas upp som korta sketcher som vävs ihop i den en timme långa föreställningen.

– Sociala medier finns med här, men mest är det en berättelse om vad som händer när ett prank mot en lärare avslöjas och vad som händer i relationen mellan en mamma och en tonårsdotter, säger skådespelaren Anja Bargum.

Regissören Anders Slotte tar vid och håller med om att det inte skulle gå att skapa en medryckande pjäs om AI och sociala medier i sig.

– Vårt mål är att visa hur det ser ut när vanliga människor i sina relationer drabbas väldigt nära. Om vi lyckas göra det på ett rörande och gripande sätt så har vi gjort vad vi kan, säger Slotte.

Skådespelaren Åsa Wallenius påminner om vilken roll humorn har i sammanhanget.

– Manda Stenström är otroligt skicklig som dramatiker, hon har hela tiden humorn med. Vi kommer inte till skolorna för att föreläsa om hur dåligt allting är. Hon har på ett fint sätt skrivit pjäsen så att det är de unga som är några steg före och de vuxna i pjäsen är lite korkade, säger Wallenius.

– De vuxna försöker nog… säger Anja Bargum.

– … jo de försöker det bästa de kan, av kärlek till barnen, men de fixar inte riktigt det. Där blir en konflikt och det är där det komiska kommer in, säger Wallenius.

Skådespelarna Anja Bargum och Åsa Wallenius gjorde i samarbete med manusförfattaren Manda Stenström en enkät bland en grupp finlandssvenska högstadieelever. De bad eleverna skriva vad de som varit det värsta de sett på sociala medier.

– Nästan alla skrev att det värsta de sett är videor som kommenterar eller beskriver självmord. Därför har Manda Stenström tagit med det som en tematik i pjäsen, säger Åsa Wallenius.

“Ingen idé att skriva ungdomar på näsan”

Vilka är utmaningarna då en teatergrupp kommer till en skola med en pjäs – jämfört med om skolan kommer till en teater?

– När vi kommer till en skola så måste skådespelarna på ett annat sätt jobba för att övervinna den attityd som kan finnas under ytan. I stil med att ”varför har ni nu kommit till vår skola… hoppas att det inte är en lång pjäs?”, säger regissören Anders Slotte.

Åsa Wallenius håller med om att det är något speciellt att som skådespelare komma in i en skola.

– Jag tycker att man som skådespelare ska vara ärlig. Man ska inte försöka för mycket och inte försöka för lite. När vi har en bra pjäs så ska vi utgå från att eleverna fattar och inte skriva dem på näsan. Så får vi elevernas förtroende, säger Wallenius.

Men om ni fick bestämma: vilken tanke hoppas ni att ungdomar ska ta med sig efter att de sett pjäsen ?

– Att de skulle tänka, att även om pjäsens exempel inte just precis hänt dem, så skulle de känna att “okej, det här handlar om oss och det här är aktuellt precis nu”. Att pjäsen kan väcka tankar om hur man kan diskutera saker på ett annat sätt. Teater kommer ofta åt våra känslor, säger Anja Bargum.

Pjäsen lever vidare i samtalen före och efter

Teaterpedagogen Nina Dahl-Tallgren, som har lång erfarenhet av teatrars publikarbete, har skrivit ett material för skolorna som ger verktyg för lärare och elever att prata om de frågor som pjäsen handlar om.

– Det är meningen att elever och lärare ska ha möjlighet att diskutera före och efter pjäsen. Barnavårdsföreningen har bidragit med material till Nina Dahl-Tallgren som skrivit det pedagogiska materialet, säger Jennifer Dalgren, sakkunnig inom ungdoms- och familjearbetet på Barnavårdsföreningen.

Dalgren arbetar med Barnavårdsföreningens pågående projekt Välmående på nätet som erbjuder workshopar till skolor om  bland annat källkritik och sociala mediers möjligheter och risker.

– I det pedagogiska materialet som skolorna får efter att de sett föreställningen så tipsar vi om vidare läsning och om vilka stödtjänster som man kan kontakta om någon råkat ut för något på nätet, säger Dalgren.

På vilket sätt försöker Barnavårdsföreningen uppmuntra ungdomar till diskussion om till exempel källkritik och att vara medveten om att inte dela känslig eller osann information?

– Vi utgår i våra workshops från ungdomars egna erfarenheter. Vi har ett material i bakgrunden men vi vill alltid lyssna på de ungas åsikter och frågar vad de vill diskutera. Det är ju de som är experter på sin egen sociala medieanvändning, säger Jennifer Dalgren.

Hur undviker ni att ert budskap inte av unga uppfattas som irriterande pekpinnar?

– Vi brukar ofta börja med att tala om fördelarna med nätet. Och så påminner vi om att de flesta nyheter som vi läser om sociala medier fokuserar på det negativa och på problemen. Det är viktigt att påminna om hur vi kan använda nätet och sociala medier till positiva och nyttiga saker, säger Dalgren.

Text: Marcus Floman