Siirry suoraan sisältöön
menu
Blogg

Problematisk skolfrånvaro påverkar hela familjen

Att barnet vägrar gå till skolan innebär en stressfaktor för hela familjen. Hur kan professionella bemöta dessa barn och deras föräldrar på bästa sätt?

Text:
Pia Graniittiaho
En ungdom i svart jacka sitter och ser ledsen ut

Barn och ungdomar med problematisk skolfrånvaro är en stor utmaning för lärare, socialarbetare och andra professionella. Att barnet vägrar gå till skolan innebär också en stressfaktor för hela familjen. Kunskap och förståelse kan hjälpa både barn och föräldrar att få det stöd och bemötande de behöver.

Föräldraskapet sätts på prov

Då barnet eller den unga sitter hemma och vägrar eller inte kan gå till skolan påverkas hela familjens välmående på flera olika plan.

I mitt arbete som enhetschef på Barnavårdsföreningen möter jag föräldrar som beskriver hur de känner sig misslyckade i sitt föräldraskap och funderar över vad de kunnat göra annorlunda. För föräldrarna är det en ständig inre kamp mellan att stödja och kräva utan att pressa barnet för mycket.

Det är vanligt att föräldrarna känner skuldkänslor, stress och rädsla. All vaken tid går åt till att fundera över barnets situation och välbefinnande. Går vårt barn till skolan imorgon? Ska vi fråga barnet eller ska vi bestämma? Gjorde vi fel när det inte lyckades idag? Vad kan vi göra annorlunda imorgon? Kommer vårt barn att klara av sin skolgång?

Föräldrars välmående

Forskning visar att problematisk skolfrånvaro påverkar föräldrars livskvalitet. Förutom att föräldrar påverkas negativt när det gäller förväntningar från omgivningen, bidrar deras egna förväntningar till att de känner skuld och skam över situationen kring barnets hemmasittarproblematik.

Föräldrar jag träffat berättar att de jobbar dygnet runt för sitt barn. Efter en vanlig arbetsdag fortsätter jobbet hemma. Det finns få möjligheter att slappna av, samla krafter och återhämta sig.

Det är inte ovanligt att det krävs mycket av föräldrarna också under skoldagen. Det kan handla om att skjutsa, uppmuntra, ringa, boka eller gå på möten. Föräldrarna försöker hitta rätt personer som kan hjälpa deras barn eller också kämpar de med att överhuvudtaget få det stöd situationen kräver.

Socialt liv

De studier som gjorts om ämnet visar att situationen också påverkar familjens sociala liv.

Föräldrar jag möter berättar att de funderar på vem de kan och vågar träffa. Det finns en rädsla för frågor och en osäkerhet kring hur de ska förklara hela situationen för andra. Det finns en oro för om barnet blir bemött på ett sätt som kan förvärra situationen. Förutom att det sociala livet begränsas finns det också en stor risk för ensamhet när familjen blir mer isolerad.

Lästips om skolfrånvaro:

  • Bahali K., Tahiroglu, AY., Avci, A., & Seydaoglu, G. (2011). Parental Psychological Symptoms and Familial Risk Factors of Children and Adolescents Who Exhibit School Refusal.
  • Carless, Belinda., Melvin, Glenn. A., Tonge, Bruce. J., & Newman, Louise, K. (2015). The Role of Parental Self-Efficacy in Adolescent School-Refusal. Journal of Family Psychology, 29(2),162-170.
  • Friberg, P., Karlberg, M., Sundberg Lax, I., & Palmér, R. (2015). Hemmasittare och vägen tillbaka: Insatser vid långvarig skolfrånvaro.
  • Moses, T. (2010) Exploring Parents’ Self-Blame in Relation to Adolescents’ Mental Disorders. Family Relations. 59, 103-120.
  • Sveriges utbildningsradio (2016). UR Samtiden –Hemmasittare: Vad säger forskningen om hemmasittare?

Psykisk hälsa eller skolgång

Föräldrar till barn som skolvägrar balanserar hela tiden mellan barnets mående och skolans förväntningar. De grubblar över vad som är viktigast, barnets utbildning eller psykiska hälsa.

Många lever med stor oro att deras barn blir marginaliserat redan innan hen passerat tonåren. Det finns också en sorg över att barnet missar allt som hör barndomen till: utflykter, klassresor, hobbyn, kalas, skolavslutningar och till och med busstreck och fuffens med kompisar.

Syskon

Problematisk skolfrånvaro påverkar inte bara barnet och föräldrarna, utan även syskon. Syskonet blir osynligt och hamnar i skymundan eftersom så mycket energi och tid går till hemmasittarbarnet. Väldigt mycket av familjens vardag och sociala liv snurrar kring det här barnets behov och mående.

Vad kan vi göra?

Kunskap och förståelse för föräldrar till elever med problematisk skolfrånvaro kan hjälpa familjen att få det stöd och det bemötande den behöver.

Hur kan vi då hjälpa barnet och hela familjen? Genom att lyssna och bekräfta utan att anklaga, genom att ta situationen på allvar, reagera i ett tidigt skede och jobba målmedvetet med barnet, familjen och hela nätverket. Genom rätt stöd och bemötande kan vi minska på stressen och oron hos föräldrarna. På så sätt får föräldrarna mer ork, tid och utrymme att njuta av föräldraskapet. Det här leder till att familjen kan få en vanligare vardag utan en ständig oro och förtvivlan över barnets skolgång.

Kolumnen har publicerats tidigare i Eritysikasvatuslehti på Svenskfinlands Specialpedagogiska Förening rf. svenskspråkiga sidor.

Pia Graniittiaho

Skribent

Pia Graniittiaho

Pia leder vårt arbete för ett stärkt föräldraskap med fokus på skilsmässa och bonusfamiljer.

+358451394034
Tillbaka upp