Maria Londén – grundare av Tallbohemmet

Den 15 januari 1930 var en stor dag för Barnavårdsföreningen. Föreningens nya barnhem i villan Tallbo vid Fölisövägen i Mejlans öppnade sina dörrar. Tallbo var ett hem för ”värnlösa svenska skolbarn” och redan en månad efter invigningen hade 15 barn flyttat in. Tallbohemmet var till stor del ett verk av Maria Londén, barnhemmets första föreståndare.

Utbildade sig till lärare och sjuksköterska

Maria Londén föddes 1882 som dotter till generalmajoren Ludvig Londén och Elisabet Jagodkin. Under Marias barndom var familjen bosatt i Viborg, men senare skulle Maria utbilda sig vid det anrika Smolna-institutet för adelsfröknar i Sankt Petersburg. Kring sekelskiftet levde Maria med sin familj i Tavastehus. Hon utbildade sig till lärare i ryska och fick sin första anställning 1901 vid Nystads lyceum. Från 1912 verkade hon som lärare i tyska och ryska vid Hangö samskola.

Under världskrigsåren var Maria redo att byta karriär. På hösten 1917 antogs hon som 35-åring till sjuksköterskekursen vid Helsingfors Allmänna sjukhus. Samma tider anlände hennes bröder Georg och Paul från Ryssland. De hade varit officerare i den ryska armén och deltagit i världskriget. De kom båda att delta i det finska inbördeskriget i den vita armén.

Blev pionjär inom skolsköterskeversamheten

Efter orostiderna och som nybliven sjukskötare var Maria Londén ivrig i sin nya karriär. En ny vändning inträffade 1921. Sjuksköterskeföreningen ville, tack vare av en donation, skicka en av sina medlemmar till det kända institutet Fröbel-Haus i Berlin för att studera skolsjukvården i ett halvt års tid. Valet föll på Maria Londén. Efter en intensiv vistelse återvände till hemlandet övertygad av vad hon sett:

”Måtte flere sjuksköterskor blifva intresserade för skolsköterskeverksamheten och därigenom befrämja folkets väl i vårt land.” – Maria Londén

Tillbaka i Finland blev Maria Londén en pionjär inom skolsköterskeverksamheten. General Mannerheims barnskyddsförbund erbjöd henne att utveckla verksamheten och med Londén som ledande pedagog arrangerade förbundet redan hösten 1923 två månader långa kurser. Arbetet gav snabbt resultat och bara några år senare kunde man redan träffa på skolskötare på flera orter. Själv, anställdes Londén av Helsingfors stad 1926 som skolskötare för de svenska folkskolorna i staden.

Sommarkoloniverksamhet för barn från turkulösa hem

Samtidigt höll Londén på att arrangera sommarkoloniverksamhet för barn från tuberkulösa hem. Under flera somrar reste hon med ett fyrtiotal barn med ångbåten Runeberg från Salutorget till Sköldvik utanför Borgå. Sköldvik gård ägdes av Adèle Lerche som gärna understödde verksamheten genom att erbjuda utrymmen för kolonin. Även den nya ägare från 1929, bergsrådet L. Baumgartner, fortsatte med stödet till sommarkolonierna. Som medarbetare på sommarkolonierna verkade Estrid Skrabb som några år senare skulle följa med Maria till Barnavårdsföreningen och skolhemmet Tallbo. Sköldvik blev även platsen för Barnavårdsföreningens sommarkolonier under 1930-talet.

Under sin tid som skolsjukskötare i folkskolorna gjorde Maria Londén många hembesök och hade god insyn i hur de fattiga levde i Helsingfors. Hon ansåg att många av de barn hon stötte på i sitt arbete bodde i hemförhållanden som var skadliga för deras utveckling. Tanken på att grunda ett skolhem för barn väcktes. Londén var i kontakt med Barnavårdsföreningen och hittade i Ester-Margaret von Frenckell en ivrig anhängare av idén. Efter intensivt arbete framlade de på Barnavårdsföreningens styrelsemöte den 8 november 1929 en arbetsplan för ett barnhem för tio svensktalande skolbarn. Barnavårdsföreningens styrelse gick med på att starta en helt ny typ av barnhem och Londén ställde upp som hemmets föreståndare.

Tallbohemmet utvecklades under Maria Londén till Barnavårdsföreningens stolthet och var bland det mest moderna som fanns att uppvisa gällande skolhem i Finland.

Flyttade till Tallbohemmet

Från och med januari 1930 fyllde Tallbohemmet en stor del Maria Londéns liv. Hon flyttade enligt tidens norm till barnhemmet och till och med lovade donera varje månad en summa på 1200 mark till hemmet (motsvarade cirka 10 dagars lön för en arbetare). Londén byggde med Estrid Skrabb upp verksamheten och Tallbohemmet blev känd för sina scoutkårer, trädgårdsodlingar och sitt underbara läge vid havet och parkanläggningar. Ett år efter att verksamheten inhyste Tallbo redan 26 barn mellan 8 och 18 år. De flesta av barnen var pojkar och en stor del av dem gick i den närliggande Topeliusskolan mittemot Barnavårdsföreningens barnhem i Tölö.

Hemmets vardag innehöll naturligtvis även problem och utmaningar. På sommaren 1932 kontaktade Maria Londén och den övriga personalen barnhemmets direktion med krav om åtgärder gällande en del av barnen: ”Vi, undertecknade, som under en tid av 2 år haft omhand gossarna Gustaf och Karl W. ledning och fostran, bedja att härmed få intyga att det är absolut omöjligt att uppnå något som helst resultat med dem samt att de på grund av deras karaktärers beskaffenhet icke äro ägnade att vistas å anstalt utan att utöva dåligt inflytande på andra barn.”

Tallbohemmet utvecklades under Maria Londén till Barnavårdsföreningens stolthet och var bland det mest moderna och fina som fanns att uppvisa gällande skolhem i Finland. Varje år arrangerade Londén en stor fest på Tallbo för hemmets tidigare boende och stödde på alla sätt deras strävanden efter att de lämnat hemmet bakom sig.

Barn fick bo med Londén under krigen

Andra världskriget betydde stora ansträngningar för Maria Londén och skolhemmet. Under vinterkriget flyttade skolhemmet till Margretebergs herrgård i Esbo. När fortsättningskriget började sommaren 1941 åkte Londén och barnen till Pyhäjärvi i Mellersta Finland där barnen placerades i privata hem. Själv hyrde Londén en liten bostad i byn, för att kunna kontrollera att barnen hade det hyfsat. Fyra av barnen fick bo med henne i lägenheten. Till hösten 1941 kunde alla återvända till Tallbo.

Livsmedelsförsörjningen var under krigstiden den stora frågan, vilket syns även i Maria Londéns brev från våren 1943 till Ester-Margaret von Frenckell.

Vi hade ju tagit redan om våren ett får och ett lamm, som vi slaktade i oktober, och nu, under vintern, ha vi kunnat använda fårköttet i minsta små portioner, främst till såser för potatisen. Visserligen tog Folkförsörjningen kupongerna, men vi tycka ändå att det var fördelaktigt då man ju av inälvorna kunde koka tvål. – Maria Londén i ett brev till Ester-Margaret von Frenckell

År 1946, efter de hårda krigsåren, avslutade Maria Londén i en ålder av 64 år sin karriär på Tallbohemmet. Hennes tid som föreståndare fick ett högtidligt slut med en fest för Tallbohemmets vänner och före detta skyddslingar. Maria Londén avled 1962.

Aapo Roselius, historiker och forskar i Finlands 1900-talshistoria