Blogg
Mary Knape – Tölö barnhems legendariska föreståndare
Året 1952 påbörjade en ny tidsperiod för Tölö barnhem. Med flytten fick barnhemmet inte enbart nya ljusa utrymmen utan även en möjlighet att förverkliga de idéer gällande barnavård och barnhem som väckts redan på 1930-talet. Få var mer tillfredsställd med det nya huset än föreståndaren Mary Knape.
Mary Knape – Tölö barnhems legendariska föreståndare -artikelms bild
I mitten på bilden föreståndaren Mary Knape klädd i svart. Elever från barnsköterskeutbildningen. Bild: Barnavårdsföreningens arkiv
Året 1952 påbörjade en ny tidsperiod för Tölö barnhem. Barnhemmet flyttade in i det länge efterlängtade nya huset vid Stenbäcksgatan i Tölö. Med flytten fick barnhemmet inte enbart nya ljusa utrymmen utan även en möjlighet att förverkliga de idéer gällande barnavård och barnhem som väckts redan på 1930-talet. Få var mer tillfredsställd med det nya huset än föreståndaren Mary Knape.
När det nya huset öppnade hade Mary Knape verkat vid Barnavårdsföreningen i över ett par årtionden. Hennes karriär inom barnavården hade varit allt annat än en självklarhet.
Marys historia
Mary Knape föddes som Mary Jansson i Baku vid Kaspiska havet år 1895. Staden med den blomstrande oljeindustrin var vid denna tid en av de snabbast växande städerna i världen, och lockade till sig en stor mängd arbetsföra människor. Bland dessa fanns även ingenjören Carl Jansson samt hans fru Alexandra (född i Sankt Petersburg).
Janssons släkt hade varit framgångsrik. Carl Janssons farfar hade flyttat till Helsingfors i början av 1800-talet och hans far hade i slutet av 1870-talet representerat borgarståndet i lantdagen. För Carl Janssons familj blev tiden i Baku bara ett kort uppehåll och snart befann de sig igen i Finland. Mary hade även en sex år äldre syster Vera. Vera utbildade sig i början av 1910-talet till operasångerska i Paris och uppträdde med framgång i det förrevolutionära Sankt Petersburg samt i Helsingfors i det självständiga Finland.
Mary valde själv att bli sjukskötare. Hon utbildade sig på 1910-talet sjukskötarskolningen vid Helsingfors allmänna sjukhus. Utbildningen leddes av Sophie Mannerheim. I början av 1920-talet anställdes Mary som sjukskötare av den kända läkaren och författaren Ernst Knape.
På Stenbäcksgatan i Tölö fungerar än i dag Barnavårdsföreningens Tölö barnhem. Bild: Barnavårdsföreningens arkiv
Från bröllop till änka
Ernst, som bodde med sin familj i Gamlakarleby, var både krigshjälte (aktivist och överläkare i den vita armén), skicklig ögonläkare och hyllad författare. Snart blev det romans mellan skötaren och patienten. Ernst skilde sig 1925, tvingade familjen flytta ut och gifte sig med Mary. Det nya parets lycka varade enbart tre år. Ernst Knapes hälsa blev sämre och han avled 1929.
Anställdes som föreståndare
För den nyblivna 34-åriga änkan, doktorinnan Mary Knape, började en ny fas i livet. Hon flyttade till Helsingfors och anställdes som föreståndare på Barnavårdsföreningens barnhem i Tölö. På hemmet fanns ett femtiotal barn uppdelade i tre åldersgrupper, allt från spädbarn till sjuåringar.
Utrymmesbristen var stor. Tillsammans med sina kolleger och Barnavårdsföreningens ledning ville Mary utveckla barnhemmet så att det skulle efterliknade livet i vanliga hem. Knape yrkade på att man ofta skulle gå på promenader med barnen och besöka gå på hembjudningar hos äldre medlemmar av föreningen. En av de aktivaste var Knapes egen mamma Alexandra som fick rollen av ”mormor” åt barnen.
Mary kände oro för barnhemsbarnen
För Mary Knape var det stora problemet att barnhemsbarnen, efter att de fyllt åtta, tvingades flytta från Tölö till nya barnhem. Att riva loss ett barn från en trygg omgivning var hjärtskärande och svårt, och ofta kände personalen en oro över hur barnen skulle klara sig. Omständigheterna stred fullständigt mot Mary Knapes övertygelse om familjeliknande förhållanden.
Knapes tid som föreståndare skuggades av de svåra krigsåren. Som föreståndare var hon ansvarig över flera evakueringar av barnhemsbarnen och var tvungen att leda verksamheten i en tid av bombningar av staden, matbrist och ständig osäkerhet. De hårda tiderna tog inte slut med kriget. Inflation och minimalt stöd av staten försvårade vardagen ännu i slutet av 1940-talet.
Föreståndaren Mary Knape och en barnsköterska på Tölö barnhem 1932. Knape hade arbetat som sjukskötare före hon anställdes av Barnavårdsföreningen. Bild: Barnavårdsföreningens arkiv
Rakryggad stil och brännande stämma
Mary Knape ledde både barnhemmet och utbildningen av barnskötare inom Barnavårdsföreningens regi i nästan tre decennier. Med sin personlighet kom hon att sätta en stark prägel på barnhemmets vardag. I Mary fanns någonting gammalmodigt respektingivande och en stränghet som ingen i huset kunde undgå. Hennes utskällningar av personalen var legendariska och hennes rakryggade stil, bärande stämma och starka personlighet injagade skräck i de nyintagna barnasköterskeeleverna.
Bakom den hårda fasaden, utskällningarna och kraven på felfrihet fanns ett ädelt mål. Omgivningen för barnhemsbarnen skulle vara den bästa möjliga, och hon ställde alltid barnens väl före allt annat. På ett överfullt barnhem krävdes hård kontroll, exakthet och effektivitet som väl inkört gjorde livet lättare för både barnen och personalen. Speciellt noga var Knape med renligheten. Hela hemmet skulle blänka, och personalen följde ängsligt med hennes genomgång av huset i jakt på damm och smuts.
Kallades ”mamma-tant”
Efter nödåren kunde Mary Knape i början av 1950-talet äntligen genomföra de efterlängtade reformerna i barnhemmet. Det nya husets våningar var planerade som helheter för familjegrupper. Drygt tio barn i åldern 2–14 år skulle bilda en familjegemenskap som leddes av en avdelningsföreståndare som kallades för ”mamma-tant” samt ett par sjukskötare. De äldsta barnen hade egna rum medan mittpunkten för ”familjen” var det stora och ljusa vistelserummet mitt i våningen.
Efter de stora reformerna kom Mary Knape att verka som föreståndare ännu i några år. Efter 28 år vid Barnavårdsföreningen avgick hon 1957. Mary Knape avled i Kimito 1989.
Aapo Roselius, historiker och forskar i Finlands 1900-talshistoria
Annat förknippat till ämnet