Thyra Hanemann – hängav sig åt barnavård

År 1912 anställde Helsingfors stad för första gången en inspektör för stadens barnträdgårdar. Valet föll på den 33-åriga Thyra Gahmberg. Thyra, som senare gifte sig med Max Hanemann, kom att ägna sitt liv åt att utveckla barnavården såväl genom kommunalt engagemang som genom Barnavårdsföreningen i Finland.

Thyra Hanemann hörde till en generation som upplevde en samhällsförvandling som var större, kraftigare och intensivare än något man tidigare upplevt. Det modernas genombrott förvandlade världen på ett genomgripande sätt. Från Thyras barndomsdagar i 1880-talets Finland var det ett långt kliv till hennes ålderdomsdagar i 1960-talets Finland.

Thyra Hanemann hörde till en generation som upplevde en samhällsförvandling som var större, kraftigare och intensivare än något man tidigare upplevt.

Thyras generation tvingades genomleva de värsta humana katastroferna i form av de båda världskrigen men även uppleva en nästintill explosionsartad tillväxt i materiell välfärd, i jämlikhet samt i tilltron till demokratin. Thyra Hanemann hittade sitt kall i samhällelig verksamhet och kom även att se frukterna av sitt arbete.

Växte in i filantropisk verksamhet

Thyra föddes 1879 i Helsingfors i ett välbärgat hem. Hennes far, överste Edvin Gahmberg, dog redan när Thyra var sex år. En del av uppväxttiden tillbringade Thyra i modern Sofia Gahmbergs (född Pentzin), hemtrakter i Uleåborg. Genom moderns och mosterns filantropiska verksamhet blev Thyra och hennes storasyster Märtha i ett tidigt skede bekanta med det till borgerligheten förknippade välgörenhetsarbetet samt konkret med de sociala problemen som fattigdomen förde med sig. Som barn fick Thyra bland annat följa med sin moster Charlotte Bergbom på hennes inspektionsresor till folkskolor i Uleåborgstrakten och hon skulle aldrig glömma den misär hon träffade på i de usla boningar hon besökte.

Hon slutade med litteraturstudier och bestämde sig att hänge sig åt barnavård.

Thyra gick i Nya svenska samskolan i Helsingfors. I slutet av 1890-talet började hon studera litteratur vid Helsingfors universitet under en tid då de sista hindren för kvinnors universitetsstudier höll på att försvinna. Vid sidan av studierna hade hon anmält sig till en kort kurs i barnavård som arrangerades i Folkets hus vid Tavastvägen i Sörnäs. Kursen kom att förändra hennes liv. Hon slutade med litteraturstudier och bestämde sig att hänge sig åt barnavård.

Barnavården var starkt framme i sekelskiftets Helsingfors. Bland de många privata välgörenhetsorganisationer hade bland annat Barnavårdsföreningen grundat barnhem och barnkrubbor för att lindra nöden bland de fattigaste barnen. Även staden började så småningom stöda barnträdgårdsverksamhet.

Brev från Helsingfors

Hängiven sitt kall tog Thyra anställning som praktikant på folkbarnträdgården i Sörnäs. Snart var hon på väg till London för att studera vid det kända barnträdgårdsinstitutet Sesame House. Tack vare sin familjebakgrund hade Thyra och systern Märtha möjlighet att leva utan större ekonomiska bekymmer. Samtidigt som Thyra var i London reste Märtha till Mellaneuropa för att studera konst i München och konstsömnad hos Ursulinernunnorna i Innsbruck. Båda två skulle dock snart återvända till hemlandet och ägna sig åt barnavård.

Thyra slutade sina studier i London redan 1901 då hon nåddes av ett brev från Helsingfors där hon erbjöds föreståndarskapet för en barnträdgård på Eriksgatan. Thyra tog emot befattningen och etablerade sig i huvudstaden. Tillsammans med sin moder och systern Märtha flyttade hon till det nya villasamhället Grankulla och den flotta villan Gahmberga, ritad av arkitekten Bertel Jung. Thyra hängav sig fullständigt till sitt arbete och grundade bland annat tillsammans med sin syster en barnträdgård i Gröndal i Esbo.

Hämtade moderna tankar från Europa

Thyras arbete inom stadens barnträdgårdar värderades högt. När Helsingfors gick 1912 in för att grunda en första inspektorstjänst för barnträdgårdar föll valet på Thyra. Staden gav henne ett tre månaders resestipendium för att hon skulle bekanta sig med den senaste barnpedagogiken i Europa. Hennes resa gick via London och Paris till München, Leipzig, Frankfurt och Breslau och avslutades med ett besök i det habsburgska imperiets två huvudstäder, Wien och Budapest. Före hemkomsten besökte hon Köpenhamn, Norrköping och Stockholm.

Staden gav henne ett tre månaders resestipendium för att hon skulle bekanta sig med den senaste barnpedagogiken i Europa.

Hon hämtade med sig många nya idéer och var en övertygad anhängare av den fröbelska teorin, i vilken den fria leken var en central aspekt. Hon knöt även goda kontakter till de legendariska svenska pionjärerna inom barnträdgårdsrörelsen Maria och Ellen Moberg som ledde Norrköpings förskoleseminarium.

Under sina utlandsvistelser skapade sig Thyra ett omfattande internationellt kontaktnätverk och hon fick ofta representera Finland på internationella barnträdgårdskongresser. I Helsingfors var Thyra även tvungen att på paradplats följa med hur Helsingfors förvandlades under första världskriget till en stad i kris och upplösning.

Strax efter inbördeskriget deltog Thyra i en av socialstyrelsen tillsatt kommitté som arbetade med frågor kring krigsvärnlösa barn som fyllde gatorna och gränderna i det efterkrigstida Helsingfors. Även Thyras syster arbetade efter inbördeskriget för de mest värnlösa och grundade ett barnhem för röda faderlösa barn i Villa Karyll i Esbo.

Äktenskap och samhällsengagemang

Thyras korta men intensiva karriär som barnträdgårdsinspektor tog slut 1919. En bidragande orsak var hennes giftermål med redaktören Max Hanemann. Samhällsengagemanget kom dock att fortsätt och Thyra var med i flera kommittéer och organisationer som sysslade med barnavårdsfrågor. I stadens barnträdgårdsstyrelse var hon medlem från dess grundande 1915 fram till 1950-talet.

En stor del av Thyras tid från och med 1920-talet gick till Barnavårdsföreningen i Finland. Hon gick med i föreningen i början av 1920-talet och bidrog med sin yrkeskunskap till att höja på nivån på verksamheten. Efter att hon en längre tid de facto verkat som föreningens ledande kraft övertog hon ordförandeskapet 1930.

Thyra Hanemanns position inom barnavården i Finland var på 1930-talet obestridlig.

Under Thyras ordförandeskap aktiverade sig Barnavårdsföreningen märkbart. Med stort stöd av bland annat Ester-Margareta von Frenckell var Thyra centralt med om att grunda föreningens barnhem på Tallbo i Mejlans, inrätta sommarkoloniverksamhet för Barnavårdsföreningens olika enheter och etablera kontakter till nationella och internationella organisationer. Speciellt Tallbohemmet hörde under 1930-talet till landets modernaste anläggningar och var Thyras stolthet som hon gärna presenterade till utländska barnskyddsorganisationer.

Thyra Hanemanns position inom barnavården i Finland var på 1930-talet obestridlig. När landets barnskyddsorganisationer 1937 grundade Finlands Centralförbund för barnskydd och ungdomsvård valdes Thyra till styrelsen som den självklara representanten för de svenskspråkiga organisationerna.

Krigsåren på 1940-talet betydde för Thyra och alla andra som var engagerade inom Barnavårdsföreningen en stressfylld tillvaro. Föreningens barnhem evakuerades flera gånger och ledningen förde en kontinuerlig kamp för att få de knappa livsmedlen att räcka till. Thyras man Max avled 1945. Fem år senare avslutade Thyra sin långa karriär inom Barnavårdsföreningen och samma år valdes hon till föreningens hedersordförande. Thyra Hanemann avled 1964 i en ålder av 85 år.

Aapo Roselius, historiker och forskar i Finlands 1900-talshistoria